onsdag 4 november 2009

Fokus

Jag har funderat en hel del på fokus de senaste dagarna, mycket beroende på att jag för tillfället känner mig otroligt ofokuserad. Inom mental träning betonar man vikten av att sätta ett mål och ha fokus på målet. Om man inte vet vad man vill och vart man vill komma blir det svårt att komma dit, och att arbeta utan fokus blir ofta lite planlöst. Vilset. Vilket inte är så konstigt eftersom man inte har ett verkligt mål. Den som inte siktar på något kommer inte heller någonstans.

Samtidigt kan det vara lätt att tappa fokus, framför allt när det där Målet man har ligger en bit bort i fjärran och vardagen tränger sig på med allt annat. Men det fina med fokus är att det ju bara är att ta tillbaka den när man har tappat den. Och en hjälp på vägen är att dela upp Målet i delmål, där man betar av ett mål i taget på vägen mot Målet, och också berömmer sig för varje uppnått delmål. För vem orkar behålla fokus hela tiden på något som kräver arbete och kanske inte ger utdelning förrän om flera år?

Tappad fokus kan bero på att det där målet inte längre är så viktigt, att andra saker tränger sig före för att man prioriterar annorlunda. Då är det dags att fundera på om man kanske ska revidera målet. För de stora målen i ditt liv ska vara betydelsefulla för dig, annars tappar du intresset för dem. Om det är fallet kanske du behöver sätta dig ner ett tag, granska målet och dina tankar från alla håll, och plötsligt finns där kanske en lösning. Att något är viktigt för oss vid en punkt i livet innebär inte att det alltid kommer att förbli så. Fokus får inte göra oss stela och oföränderliga; förändring är ofta en del av processen mot större livsmål.

Jag märker att jag tappar fokus när stressen blir för stor och flera saker pockar på min uppmärksamhet. I nuläget måste jag prioritera de jobb som kommer, även om det hackar upp min tid och gör att jag går miste om viktig, sammanhängande tid att planera vad jag ska göra härnäst, vart jag ska gå nu, hur jag ska ta mig vidare från en livskostym som känns för trång. Så jag försöker i stället vara närvarande i det jag gör, men de senaste dagarna har inte heller det gått särskilt bra. Jag är helt enkelt frustrerande ofokuserad nu. Plockar gång på gång upp fokus, men tappar den igen. Mycket frustrerande.

I ett försök att ta reda på varför letar jag lite bra citat om fokus att ha som inspiration och börjar reda ut tanketrasslet. Stress är helt klart en faktor, för ingen klarar av att behålla fokus på för många saker samtidigt som oro gnager. Och när oron blir för stor, så tar den över och då flyttar jag blicken bort från målet till det som oron gäller. Problem här och nu vinner över drömmar och mål som ligger en bit bort. Men det gäller att veta vad som verkligen är ett problem som måste åtgärdas nu och vad som bara är oro och katastroftankar.

En annan faktor är tvivlet som fortfarande ligger alltför nära under ytan. När det gäller fokus så är det faktiskt så enkelt att vi får mer av det vi fokuserar på, genom att vi riktar vår energi mot det. Våra tankar skapar vår verklighet och dit jag riktar min fokus är oftast dit jag går. Jag kan välja att fokusera på det som är fel i mitt liv, eller på det som är rätt. Om jag stirrar mig blind på mina tillkortakommanden kommer jag inte leva upp till min potential; tänker jag att jag kommer att misslyckas så kommer jag att sätta upp hinder för att lyckas och skapar en självuppfyllande profetia; om jag lägger fokus på tvivlen kommer jag aldrig att våga leva drömmen. Och på det sättet blir inga mål nådda.

Det handlar om att sätta ett mål, fokusera på det och inte förlora målet ur sikte. Skulle jag tappa fokus är det bara att fästa blicken framåt igen.

Det handlar om att prioritera bland det jag vill så att jag ger mig möjligheter till fokus på mål: Hur ser mina prioriteringar ut? Lägger jag tid på saker som faktiskt varken tar mig närmare mina mål eller ger mig något annat? Kan jag se det jag måste göra som ett sätt att komma närmare andra mål? Saker jag gör, gör jag det för min skull eller för någon annans?

Det handlar också om att fokusera på min potential - inte på mina begränsningar. När jag lägger mitt hjärtas önskan bakom något och fokuserar på det med mina intentioner och min energi så är det självklart att jag kan uppnå det.

Marcia Wieder, en amerikansk motivationstalare och s.k. drömcoach, har sagt (min översättning):
"Fokusera mer på din önskan än på dina tvivel, så kommer drömmen att sköta sig själv. Du kanske blir förvånad över hur lätt det går. Dina tvivel är inte lika starka som dina önskningar - om du inte gör dem starkare."

Jag går vidare, plockar upp fokus igen och fäster blicken på målet, mot det jag vill och drömmer om.

1 kommentar:

Thérèse Eriksson sa...

Mycket klokt, precis som vanligt.

Det handlar också om att fokusera på min potential - inte på mina begränsningar.
Word, sister!

KRAM