Vardag och positiva puffar

Katterna fick till sist sin sand - och en helt ny kattlåda, dessutom! Jag kände att efter en massa år var det nog dags för byte; från ett stort åbäkigt kattlådehus till ett smidigare hörnkattlådehus. Nu återstår bara att se hur lilltjejen (Bonnie) accepterar svängluckan. Jag hade ingen på den förra lådan eftersom hon bara hade haft öppna kattlådor när jag fick henne i januari, och sedan blev det aldrig att jag satte dit den igen. Men nu får hon lära sig. Samtidigt fick jag chansen att verkligen grovstäda golvet inne på toaletten - med klorrengöring och allt. Inga farliga bakterier här inte!

Fikade med en av mina forna ÄS-kompisar idag. Eller jo, vi lärde känna varandra via ett diskussionforum för sådär 9 år sedan, sedan var hon medlem på mitt forum (ViFinns) nästa hela tiden det var aktivt, och så har jag coachat henne lite på vägen efteråt. Nu hade vi inte setts på säkert två år. Senast vi sågs var hon inne i ett ganska rejält bakslag och väldigt påverkad av ätstörningen, och det har sannerligen varit en kamp, men vilken skillnad! Jag blir alltid lika glad när någon bestämmer sig och sedan verkligen går framåt, genom allt det jobbiga, och det blir en så enorm skillnad. Det är sådana saker som ger energi att fortsätta arbeta inom peppning och hjälp till självhjälp.
På vägen in till stan såg jag från spårvagnen en annan tjej som för bara ett par år sedan var jättemager och i stort sett betraktades som kroniker. Idag är hon normalviktig, strålande vacker och verkligen sprudlar av liv. Det finns inga hopplösa fall!